Skön Jag!

Idag vart det en tidig morgon, fan bussen till strömsund gick redan klockan 11.15! Så det fanns inte så mycket annat att göra än att tvinga mig upp från min varma säng alldeles för tidigt idag. Men tanken på att få krypa ner i en varm säng när jag kom fram i strömsund, gjorde ändå att jag lyckades släppa mig in i köket. För att göra morgongröten innan jag var tvungen att gå ner till busstationen. Innan jag lämnade lägenheten så stoppade jag ner dom överblivna resterna av gröten i en bunke till matsäck till bussturen hem.

Väl fram i strömsund så fanns det ingen Emma där på stationen och väntade på mig. Så istället så var det jag som fick smsa henne för att ta reda på vart hon var. Svaret jag fick lydde ”Jag är vid kiosken Dase. Kom hit nu så syns vi snart. Du vet vart det ligger va?” Och som den man som man är så vill man inte erkänna att man inte känner tillsamhället längre, jag hoppades på att det mesta skulle vara sig likt sen sist jag var här för några år sedan. Tyvärr hade nästan allt ändrats konstigt nog, liksom det är ju ett litet samhälle men inget var iaf sig likt. Iaf svarade jag Emma ”Klart jag vet snart där.”

Så jag började vandra ner för gatan för att hitta ögon kontakt med någon för att fråga om vägen till Dase.

Den första jag frågade var en gammal tant. Hon reagerade inte som jag hade tänkt mig utan sa bara försöker du vara rolig? Och sen gick hon snabbt där ifrån.

Det borde var här som jag skulle ha tänkt till och ställt mig frågan varför hon blev så sur. Men min vanna trogen som tidigare telefonförsäljare så fortsatte jag fråga på bara. Men delat resultat vissa bara skrattade åt mig innan dom gick, medan andra tittade på mig som om jag vore ett fån utan att säga något.

Till slut efter en halvtimme av att vandrat runt och frågat folk så fick jag ett nytt sms av Emma som undrade vart jag var. Redan nu insåg jag att spelet var förlorat och jag var just på väg att skicka iväg ett sms där jag skulle ha bet om vägbeskrivning då jag fick en ny lysande ide. Om jag skull skriva tillbaka till henne och säga att jag hade träffa en gammal barndomsvän, och att jag var på väg mot kiosken nu. Självklart så skickade jag detta till Emma för att slipppa bli tvungen att avslöja att jag hade ljugit i mitt förra sms.

Nu vart det istället bråttom jag kunde inte ha råd att dröja längre till om jag skulle kunna få avsluta daten med sex.

Detta började allt mer att kännas som min date från förra veckan, det var nästan så att jag började tror att när jag väl skulle hitta till den där jävla Dase så skulle jag få se Emma stå och hångla med någon kille.

Iaf så såg jag en liten tjock gubbe som satt själv på en bänk, så jag gick fram till han och frågade efter vägen till Dase. Han tittade på mig och började skratta, kära lilla vän jag tror det är någon son försöker driva med dig. För du vet väl att dase betyder kuk på Jämska.

Det var i denna stund som jag fattade att Emma aldrig hade tänkte att ens träffa mig utan att hennes plan bara var att se mig skämma ut mig, och få sig ett gott skratt själv. Jag förstod då också att Emma måste vart den där tjejen som jag sätt i ögonvrån hela tiden smyga bakom mig.

Jag insåg att det bara fanns en ända sak att göra i detta läget! Så jag böjde mig ner och rotade fram gröten från i morse, som jag hade tagigt med mig och började springa efter tjejen jag trodde var Emma. Och när jag kom fram till henne så tryckte jag gröten i hennes ansikte och skrek orden skrattar bäst som skrattar sist.

Jag vet inte om det var rätt av mig att hämnas på detta sätt. Jag vet inte ens säkert om det var Emma ens. Men vafan, det är ju inte direkt så att jag ska träffa henne igen, så kan inte se hur detta ska kunna komma tillbaks och skada mig senare i livet.